Conceal, don’t feel

Första inlägget i min egna kategori. Som jag var inne på tidigare behöver jag någonstans att få ner det. Jag har svårt att visa det utåt samtidigt som det är någonting jag inte vill visa. Jag har hellre människor runt omkring som tror att allt är bra, än att behöva förklara mig eller prata om det. Största anledningen att jag håller det för mig själv är för att jag tycker det är jobbigt att prata om. Det är som jag säger till alla som står lite närmre. Jag kan inte prata om det för mycket, jag kan inte tänka på det för mycket. Då skulle jag gå under.

De senaste dagarna har varit skit. I fredags fick Christian hjälpa mig att ta fram lite kläder då benet inte alls ville att jag skulle stå den första delen av morgonen. Mornarna är och har alltid varit min stelaste och ondaste tid på dygnet. Men efter en stund kommer det igång igen, även om det inte riktigt var så som jag ville i fredags och helgen. I morse när jag vaknade fick jag ett litet breakdown, sovit dåligt och det som har varit sedan i fredags höll fortfarande i sig. Normalt sätt ligger jag kanske på 1 av 10 i smärtskala. Men sedan i fredags är det mer mot en trea. Visst, det är inte i närheten av smärtan jag hade på sjukhuset men det är så enormt utmattande. Så nej, jag ville ingenting. Jag ville bara gå igenom jorden och tyckte världen är orättvis. Det är tur att jag har min Christian, han är världens bästa i dessa stunder. Han finns alltid där och lyssnar, hur uttjatat det än måste vara.

En kommentar på “Conceal, don’t feel

Kommentera

Din e-post kommer inte att visas. Obligatoriska fält är markerade *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.