Work work work

Åh, vad fort tiden går och bloggen blir lidanade så fort almanackan inte har några fria luckor. Jag har börjat jobba nu, på riktigt. Jag smygstartade redan förra veckan men då hade jag Malin vid min sida. Idag släpptes jag ut i vildmarken för att klara mig själv. Jag trodde jag skulle dö lite, speciellt då 59(!) barn väntade på mellanmål som ingen mindre än jag skulle göra på 45 minuter. Men nu sitter jag här, i soffan, och tycker dagen har gått väldigt bra!

Kommentera

Din e-post kommer inte att visas. Obligatoriska fält är markerade *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.